Om bara vädret kunde bestämma sig… (Höst 2017, dag 3)

Denna fredag präglades av väldigt veligt väder. Regn, sol och allmänt uppehåll blandades om vartannat hela dagen. Jag satt inomhus på jobbet och suckade över det. Under tiden var Karin i stallet, och installerade sin häst i hagen bredvid Donna. Han kallas Gunnar, men verkar glad ändå. 😉

Ny granne – det tyckte Donna var skoj!


(Video: Hälsa på häst på Donna-vis…
Filmat av: Karin Klingström

Bortåt 18-tiden hade jag också kommit dit, mockat och slutligen hämtat in hästen (iförd regnkappa – så det blev förstås uppehåll just då).

Regnblöt, spånig, gyttjig på benen, intorkad lera på mulen, hungrig, och tycker SÅ synd om sig själv. Nu är allt sig likt igen. 😂

Donna fick vänta närmare en halvtimme i spolspiltan innan hon fick äta mat. Hon har nämligen lite muggtendenser, mest framtill, och sin vanliga återkommande lilla hudåkomma på ett bakben, så det blev gnugg med Hibiscrub, vänta ett tag, och bortsköljning av detsamma. (Vi gick ut en sväng runt anläggningen medan vi väntade, det finns gränser för hur tråkigt man vill ha.)

Sent omsider torkade Donna, och blev därpå iordninggjord för ridning. När vi var helt redo var det uppehåll, och jag bestämde mig för att chansa på att det skulle hålla i sig i en halvtimme… Ut runt Kamrat igen, alltså! 😀

Nytt träns! (Och Casual Friday i färgmatchning – Donna i rött och blått, jag i brunt och blått! 😱😉)

Karin var ute och gick med Gunnar runt stallet. Donna började stanna och tveka redan efter sjukhagarna. Hon ville inte riktigt lämna Gunnar ensam kvar Så … Vi slog följe på rundan. Donna, som känner till området väl, fick gå först. Allt gick bra, och vi var rätt nöjda, alla fyra. 😊

Kamratpromenad, med Gunnar & Karin bakom oss – mycket trevligt!

Efter skritturen gick Donna och jag till paddocken. Jag sa “nu travar vi” och sen var det fullt fräs. Donna jobbade på som en tok, och jag fick för ovanlighets skull fokusera på att hålla takten nere, och bromsa in ordentligt i galoppen ett par gånger. Ovanligt men mycket trevligt! Det blåste och regnade en del, och jag tror att det bidrog till att ge Donna extra energi. Varje gång jag tog tyglarna svarade hon med att vilja springa, och jag fick jobba lite för att lyckas arbeta i skritt. 😄

Det gick åtminstone att skritta på lång tygel 😃

Lagom till att vi var färdiga slutade regnet igen, och vi kunde gå till stallet fortfarande torra. Ibland har man faktiskt tur.

Leave a Reply