Vad är väl ett rakt spår? (Rehabbish, 2019)

Jag har inte bloggat pÃ¥ ett tag. LÃ¥ng stÃ¥ry short; vi har haft en lÃ¥ng period av väldigt varierande ridpass med Donna. För nÃ¥gra veckor sedan hade vi en ny dejt med vÃ¥r veterinär Johan, och fick en diagnos pÃ¥ “artros i höger has”.

Före böjprovet sa han “nu rör hon sig bättre än nÃ¥gonsin förut”, och det säger det mesta om varför vi har upplevt en sÃ¥n berg-och-dalbana. Donna mÃ¥r riktigt bra, och är generellt i gott skick. Johan nämnde flera gÃ¥nger (tre) att jag (vi) har gjort ett bra jobb med henne – att hon är riktigt fin i kroppen. Däremot har hon alltsÃ¥ ett extraknackigt ben (höger bak) som vi inte har varit medvetna om, och det förklarar sååååå himla mÃ¥nga av de problem vi har upplevt. Nästan skönt att fÃ¥ diagnosen, sÃ¥ man vet vad man har att jobba med!

Hursomhelst, hon fick en kur med Metacam – inflammationshämmande och smärtstillande – och avsuttna promenader i tio dagar, och nu sätter vi igÃ¥ng henne igen.

De nya direktiven är att värma upp länge, att jobba mycket pÃ¥ rakt spÃ¥r (spara böjda spÃ¥r till när hon har en bra dag, och är riktigt igÃ¥ng i alla leder) och att lyssna pÃ¥ vad Donna själv säger. Det allra sista är viktigt som fasen, men fÃ¥r ocksÃ¥ tas med en nypa salt, eftersom Donna förutom krämpor har HUMÖR och vissa dagar säger “dra dit pepparn växer” vad man än föreslÃ¥r. SÃ¥ vi (medryttare Hanna och jag) mÃ¥ste alltsÃ¥ försöka skilja mellan “vill inte för att sur” och “vill inte för att det gör ont”. Grattis oss. 🙄😜

Överlag skulle jag summera det hela så:
– Donna mÃ¥r bra
– Donna har ibland mer ont i sin has (typ som hälen – tänk det “bakvända knät” pÃ¥ fyrbenta djurs bakben)
– I princip allt vi gör idag kan vi fortsätta göra, med vissa modifieringar
– Vi ger aldrig upp hursomhelst 😉

Lyckligtvis är Donna väldigt, väldigt duktig pÃ¥ att kommunicera tydligt, och varken jag eller Hanna försöker förbjuda henne att göra det – vi sätter bara gränser för hur lÃ¥ngt uttrycksfullheten fÃ¥r gÃ¥. SÃ¥ det blir nog bra, det här. PÃ¥ ett sätt eller annat.

Jag hoppas också att vi väldigt snart kan hitta nytt boende med mer än fyra, fem timmar hagtid. Stillaståendet i boxen är döden för tantens ben!

Fröken Fröken, generellt sett rätt jävla nöjd med livet.

Leave a Reply