Lugn, stabil gammal ridskolehäst (Höst 2017, dag 75)

Tisdag kväll, och hög tid för lite hoppning.

Medan jag höll på och gjorde i ordning mat åt Donna, råkade jag höra Linda säga att hon inte hade någon häst att rida. (Dino har nämligen boxvila.)

Efter några sekunder klickade min hjärna på plats. Hallå, eller! En duktig hoppryttare som beklagar sig lite över ridbrist? Självklart måste jag fråga om hon skulle vilja hoppa med Donna! 😃

Det kunde hon tänka sig. Hurra!

Jag är väl typ bra nog att lotsa oss runt lite låga hinder, men jag är inte alls säker nog för att alltid kunna vara ett tillräckligt stöd för Donna i hoppningen. Det borde vara skönt för henne att få skutta tillsammans med någon med bättre koll.

Skutt! 👍

De värmde upp, och jobbade lite på galoppbommar. Linda kunde konstatera att Svarta Faran är lite seg i starten, men att det tar sig efter hand.

De hoppade kryss några gånger, och långsidan (räcke till oxer) ett par gånger, och plötsligt hade Donna bockat av sin ryttare.

De rev nämligen räcket. Donna blev sur över det och körde sin patenterade snabba, hårda bakdelsstuds, och Linda (sjukt överraskad och förvånad) fick inse att det vettigaste hon kunde göra var att släppa taget och trilla av…

Självklart är det inte roligt att Donna gör sådär, men samtidigt var det nästan lite lustigt att duktiga hoppryttaren som är van vid unghästar och alla deras konster, fick se sig “besegrad” av en 16-årig ridskolehäst som mest utstrålar lojhet och lättja. 😉

Hon var själv redigt förvånad, som sagt, men hoppade upp och fortsatte hoppa (vilket gjorde att det var Donnas tur att bli förvånad 😄).


Video: Några hopp – glad hest

Allt som allt gick det bra. Sista lilla rundan (som jag inte filmade) fick de till bra flyt och fina språng hela vägen också. Donna såg väldigt nöjd ut. Jag var nöjd också – det var rysligt kul att studera hesten från marken. Linda var … Inte blåslagen, i alla fall. 🙄🤣

Leave a Reply