MÅSTE hon alltid vara speshul!? (Vår 2017, dag 141)

Måndag dag var mensvärk och massiv huvud-dito för hela slanten. I med piller och iväg till stallet framåt kvällen, ändå. Hesten måste tas hand om.

I några dagar hade jag funderat över en liten underlighet, men nu stod det helt klart…

Ni vet säkert att hästar fäller. De byter till sommarpäls på våren, och till vinterpäls på hösten.

Inte Donna, såklart. Närå, hon är så jävla fisförnäm så att hon ska ha en vårensemble också, gubevars. Med andra ord: Nu fäller hon igen. Hon var tidigt ute med första fällningen, men nu har hon tydligen bestämt att sommarpälsen då blev för varm, så nu kör hon en favorit i repris. Pleh. 😛

Efter att ha förflyttat nåt kilo päls från henne till mig var det i alla fall riddags. Vädret var uselt, men det gjorde inget, för det var faktiskt dags för ett dressyrpass i manegen i vilket fall som helst. 👍

Före ridning

Donna protesterade inte mot att gå in i ridhuset. Oftast växer hon fast i gången in en stund och försöker köra Jedi-tricket (“Det är inte hit du vill gå”) på mig, men den här gången tror jag hon var medveten om ösregnet och vinden där ute. 😆 Dessutom hade vi ju tränat med hinder i ridhuset dagen innan, så hon närde väl ett hopp om att det kunde vara sånt på gång, igen.

Men, men, hon blev inte anti trots att det “bara” var dressyr. Riktigt duktig var hon, faktiskt, och försökte göra det jag föreslog. Nån tappad galopp blev det, men ingen tappad sug. 😊 Jag fokuserade på övergångar och min sits igen – av sådant kan vi bara aldrig få för mycket träning.

Och efter ridning 😊

Vi blev lite lagom svettiga, det var lite fuktigt i manegen även om det inte var supervarmt.

Efter att ha pysslat om hest och saker åkte jag hem i några timmar för att återvända till stallet redan tisdag morgon (dags för skor).

Leave a Reply